Att ta farväl
När jag började skriva min årsresumé så skrev jag lite om Zelda. Då blev jag påmind av hur jobbigt det var när jag fick reda att hon hade avlivats. Jag var medveten om att det skulle hända, jag visste att hennes tid var inne men ändå tog jag det så fruktansvärt hårt. Då fick jag det verkligen bekfräftat. Hur mycket man än förbereder sig för något smärtsamt så som att ta farväl av en kär vän, blir man ändå ledsen så att hela ens värld rasar samman.
Jag kom inte ihåg hur gammal jag var när jag började rida Zelda, men liten minns jag att jag var.
Hade inte ridit på ridskola speciellt länge. Det var så spännande att få ha henne som min egen häst. Innerst inne visste jag ju att hon inte var min på riktigt, men när man var så lite var hon min i mina ögon.
Hade inte ridit på ridskola speciellt länge. Det var så spännande att få ha henne som min egen häst. Innerst inne visste jag ju att hon inte var min på riktigt, men när man var så lite var hon min i mina ögon.
Allt vi gjorde va så spännande. Jag minns att första gången jag red ut själv på henne utan någon vuxen som sällskap låtsades jag att vi red igenom Narnia och skulle akta oss från Isdrottningen.
Själva ridningen var inte så seriös just när jag var så liten, men vad gjorde det? Zelda var gammal och jag nöjde mig med att bara rida runt i skogen och leka med min bästa vän.
När jag ser tillbaka på våran tid tillsammans gör det verkligen ont i hjärtat. I slutet då jag hade henne så hade hon atros i knäna. Jag kan inte låta bli att tänka på de gånger jag blev arg och frustrerad på henne då hon inte lyssnade. Jag visste inte bättre. Hon hade verkligen ont och jag sa åt henne att göra saker hon egentligen inte kunde. Men eftersom Zelda var en sådan trogen häst gjorde hon det ändå.
Kan inte låta bli att få skuldkänslor och känna sig som en djurplågare eftersom jag sa åt henne att göra saker hon fick ont av.
Kan inte låta bli att få skuldkänslor och känna sig som en djurplågare eftersom jag sa åt henne att göra saker hon fick ont av.
Efter det så har jag blivit mer lyhörd när Solvind "berättar" att något gör ont.
Tänk när Solvind blir gammal eller skadad och jag måste göra mig av henne. Hur kommer jag må då? Solvind är min första egna häst och vi har gått igenom resa som varit full med blod, svett och tårar. Jag tog det hårt med Zelda. Men hur blir när Solvind, min käraste ägodel lämnar jorden?
Då Zelda gick bort var hon inte i min ägo, jag hade redan sagt hejdå till henne på något vis då jag slutade besöka henne. Usch, jag klarar inte ens av att tänka på det. Kommer nog stryka med om jag ska vara ärlig när jag måste säga farväl till Solvind.
Tänk när Solvind blir gammal eller skadad och jag måste göra mig av henne. Hur kommer jag må då? Solvind är min första egna häst och vi har gått igenom resa som varit full med blod, svett och tårar. Jag tog det hårt med Zelda. Men hur blir när Solvind, min käraste ägodel lämnar jorden?
Då Zelda gick bort var hon inte i min ägo, jag hade redan sagt hejdå till henne på något vis då jag slutade besöka henne. Usch, jag klarar inte ens av att tänka på det. Kommer nog stryka med om jag ska vara ärlig när jag måste säga farväl till Solvind.
Ta vara på varje minut med era nära och kära, livet är för kort att slösa bort.
Det kan ta slut på en millisekund. Allt man håller kärt kan försvinna ur sina händer när man minst anar det.
Det kan ta slut på en millisekund. Allt man håller kärt kan försvinna ur sina händer när man minst anar det.
Kommentarer
Trackback
