Vad nu?

Idag hände en sak som jag aldrig trodde skulle hända, Johan anmälde sig frivilligt till att rida och sa att jag skulle ha lektion för honom. Men det han inte tänkte på var att jag hade mina ess i skjortärmen. Jag har tänkt ut några riktigt jobbiga och svåra övningar till honom. Dock har jag förenklat dom en aning eftersom han fortfarande är lite av en nybörjare. Men han sa att han tillochmed kunde hoppa, men de skulle han inte gjort, hehe....
 
Fast jag ska inte skrämma iväg honom så att han aldrig mer vill rida. Det måste ju ändå ligga på hans nivå. Vissa av övningarna har jag fått lära mig och de ligger på min nivå. 
Han såg lite rädd ut när jag skrattade onskefullt i min stol och log mot honom sådär läskigt.
 
Hoppas han inte rymmer nu bara och aldrig mer kommer tillbaka. Som tur är red jag ju faktiskt Solvind igår så hon har inte jätte mycket överskottsenergi, förhoppningsvis.
 
Jag skriver om passet sedan, om inte Johan vill då. Det hade varit bättre ifall han kunde göra det så får man veta hur det kändes från hans perspektiv.
 
Nu ska jag hjälpa mamma med trädgårdsarbete medan jag väntar på att Johan ska komma tillbaka från stan.
OM han kommer tillbaka...
 
Se vad lycklig han ser ut ovetande om vad som väntar honom!! Hehe...
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0