Cassandra och Figgaro
Som jag redan berättat så var jag och hjälpte Cassandra med hennes medryttarhäst Figge i fredags. Hon har varit hopprädd ett bra tag men hon har viljan så hon ville bara få en lätt knuff i ryggen och lite hjälp på vägen för att våga. Ponnyn som hon rider är en fantastisk ärlig ponny, han lyssnar jätte fint på Cassanda's hjälper och även om de kom lite fel några gånger gick det hur bra som helst. Han är som Solvind, kommer de en aning fel på ett hinder hoppar de iallafall. Det känns alltid lite bättre i magen när de hoppar fast man tabbar sig en aning.
När Cassandra värmde upp Figaro inför ridpasset passade jag på att fråga henne vilken höjd hon vågade hoppa som högst, då svarde hon 30 cm. Sedan frågade jag henne vad hennes målhöjd med ridpasset var, då svarade hon 50 cm. Medan Cassandra travade igång ponnyn på banan ställde jag upp lite hinder i paddocken. Det ett hinder på varje långsida och ett litet hinder som låg snett igenom. Först fick hon hoppa varje hinder var för sig några gånger och sedan satte vi ihop en liten bana av det.
När hon hoppade banan låg hinderna på cirka 40-50 cm.
Hon gjorde samma sak som jag gör ibland när jag hoppar, man glömmer andas och därför blir man en aning spänd. Det största misstaget även jag gör när jag hoppar är att blicken fastnar på hindret istället för att kolla förbi. Det fick Cassandra träna mycket på, eftersom hon spände sig en del gjorde vi samma sak som de gjorde på Ponnyakuten 4. Jag stod en bit efter hindret och då skulle hon räkna de fingrar som jag håller upp för att hon inte skulle tänka så mycket på just hindret. Det funkade jätte bra för Cassandra.
Hon fick välja ifall hon ville hoppa en låg oxer eller hindret lite högre och hon valde lite högre, egentligen skulle jag höjt det till 80 cm men jag tänkte att det är bättre att hon får känna sig säker på lite lägre höjd. Efter en stund fick hon hoppa banan igen, fast jag sa att hon skulle trava runt han på en volt för att jag skulle bygga om banan lite men jag la bara till två cavalettibommar och medan hon inte såg höjde jag sista hindret så det låg på 60 och 70 cm. Tanken var att jag skulle höja endast det sista hindrey men det fick inte Cassandra reda på förrän hon hade hoppat det.
Jag är verkligen jätte stolt över Cassandra, efter att inte våga hoppa över 30 cm till att hoppa 70 cm. Visst, hon är lite små rädd fortfarande men hon tyckte det var jätte roligt. Jag fick en riktig må bra känsla efteråt att få se den förändringen på den korta stunden. Tänk att jag, en hopprädd tjej hjälpte en annan hopprädd tjej att våga hoppa 40 cm högre än vad hon vågat förut. Helt sjukt! Jag är stolt över mig själv, Cassandra och självklart ponnyn Figaro som hoppade så snällt och fanns där som ett stöd för Cassandra.
Tänk om jag en dag kan komma ifrån min hopprädsla helt och hållet, det är mitt mål med ridningen!
Kommentarer
Trackback
