Jag tror nästan alla är missnöjda med något med sig själva. Utseendemässigt, personligheten eller kanske något i sitt liv. Men man kan ju inte sitta och suga på tummen i mammas knä och tro att allt kommer ändra sig. Man får smälla sig själv på fingrarna och bestäma sig för att NU ska jag göra fixa det jag inte är nöjd med.
Som i mitt fall. Jag har varit så otroligt missnöjd med mitt utseende i så många år. Jag är 170 cm lång och vägen 59,5 kilo. Jag tycker det är för mycket för just MIG. Jag kan inte ha på mig vad jag vill. Att jag är överviktigt säger jag inte men jag tycker att jag är mullig. Därför vill jag ändra på min kropp innan sommaren för att få DEN kroppen som jag vill ha. Jag tänker inte använda mig av mirakelkurer, i form av att byta ut maten mot olika drycker, pulver eller tabletter. Jag ska äta nyttig mat, dra ner på godis och annat dåligt + att jag ska börja träna så mycket jag bara kan.
Jag har bestämt mig för att göra detta. Jag är mycket väl medveten om att det kommer komma bakslag i olika former. Men jag SKA för tusan inte ge upp! Jag är 16 år, jag ska leva med denna kroppen resten av mitt liv. Då är det hög tid att jag ska börja tycka om den också. Man mår ju inte speciellt bra om man känner sig osäker med sig själv. Right?
Att jag går på en bageriskola kommer inte att göra det lättare. Vi bakar mycket och självklart provsmakar man. Det vet jag att de kommer bli många provsmakningar, men satan vad jag ska kämpa för att nå mitt mål. Det är mer än 6 månader dit. Fine, jag kanske inte kommer gå ner hela 9 kilo som är mitt mål men jag kanske går ner 4 kilo eller kanske 5. Då är jag på god väg och kan fortsätta tills jag väger 50-52 kg.
Säkerligen blir det att jag slänger in skillnadsbilder eller kanske berättar HUR jag går till väga att komma dit JAG vill. Ni kan säga vad ni vill om mitt mål. Ni får mer än gärna tycka jag är puckad att jag ens kommer på tanken att göra detta. Men jag är stark i mig själv så det är bara onödig energi ni lägger ner på att hacka på mig. I'm strong!
Om några månader kan jag måla ett kryss över denna bilden. Jag SKA vara nöjd men min kropp. En dag!
Inför nästa år har jag inget speciellt nyårslöfte. Dock har jag ett mål som jag mer än gärna vill uppnå.
Jag har bestämt mig för att gå ner 7 kilo, gärna 9. Alltså vill jag väga 52 eller 50 kilo, då kan ni räkna ut själva vad jag väger nu.
Nu kommer alla säga att det är för lite att väga för mig men jag är missnöjd med mitt utseende så jag vill gå ner i vikt och bygga upp mer muskler, inte för mycket muskler utan lagom helt enkelt.
Jag SKA dra ner på godis och annat onyttigt, jag kommer garanterat äta en liten del av det men inte alls lika mycket som nu. Jag ska göra allt jag kan för att uppnå detta målet.
Alltså ska jag väga minst 52 kilo innan jag slutar 1.an i Juni. Att jag ska ha dom musklerna jag vill ha är inget jag kommer ha då. Men förhoppningsvis är jag en bra bit på vägen.
Självklart ska jag ju inte sluta äta vanlig mat, det är inte bra någonstans. Utan äta som vanligt och bara träna mer och kanske ta något mellanmål eftersom jag alltid äter så oregelbundet.
Alltså, den 11 Juni 2013 SKA jag ha gått ner mellan 7-9 kilo och byggt upp lite mer muskler.
Nu när all snö är borta ska jag försöka komma ut på en springrunda så ofta jag kan.
Från och med imorgon ska jag börja vara en nyttigare och förhoppningsvis en positivare
Idag har det inte hänt så mycket för min del faktiskt. Jag har mest tagit det lugnt hemma eftersom det varit sånt tråkigt väder. Usch för regn! Det är nu man ska ha en manege på gården...
Mamma och Jag fick något flipp förut och bestämde oss för att göra smörkrämsbeskvier. Mumma!
De står inne i kylen just nu för att stelna så att vi kan doppa dom i choklad efter middagen. Hoppas det blir lyckat!
Jag fick en fråga om hur det är med min magkatarr, det börjar bli lite bättre men jag har ont för det mesta. Dock har jag börjat vänja mig vid smärtan men helst av allt hade jag velat slippa den.
Skönare så...
Imorgon ska det bli lika dåligt väder så Solvind får väl stå då också antagligen om det inte ger sig framåt eftermiddagen för då kanske jag kan longera en snabbis på ängen. Jag har ingen lust att rida när det regnar, då finns det risk att hon halkar i gräset när det är så blött.
Denna bilden är så mysig på något konstigt vis tycker jag!
Just nu sitter jag här nydyschad i min OnePiece och gör mig redo inför filmen jag och familjen ska se. Nämligen Hunger Games, den som jag köpte i stan igår. Remember?
Imorgon ska vi flytta hästarna till en hage med mindre is och som är lite planare. Det blir lite lättare för hästarna att gå nu när det är så mycket is överallt.
Vi fick avmaskat hästarna idag också, vi har varit väldigt sena med det i år eftersom det varit så varierat väder. Men nu är det äntligen gjort.
Det kommer tydligen regna och bli 5+ imon så antagligen blir det ingen ridning. Därför kommer Solvind få gå runt i hagen och leka med sina buddies imon istället.
Nu ropar mamma på mig att fikan är klar och att det är filmtime.
Idag var Solvind som en raket, hon var pigg och väldigt stark. Ibland kunde jag knappt hålla henne under kontroll.
Jag red på åkern idag igen eftersom det är det ända stället som går att rida på för tillfället.
Men både jag och Solvind tycker det är roligt att rida där.
Johan fotade en massa precis som jag lovade er ;)
Idag fick det bli ganska mycket galopp eftersom Solvind var som hon var och för att jag ville få fina bilder. Dock ser jag jätte stor ut på alla bilderna eftersom jag hade så mycket kläder på mig för det var galet kallt även fast det bara var -4 grader.
Efter jag travade en stund så lugnade hon ner sig så att jag kunde springa av henne på den långa åkern. Men hon blev piggare efter ett tag, men jag lät henne springa på i hennes takt om det inte gick för fort.
Jag är nöjd över Solvind och Johan. Johan fick ett par riktigt fina bilder och Solvind skötte sig gallant.
Idag drog jag ut på att gå ut i stallet ganska länge, men när jag väl kom ut vid 3 tiden så var det inte speciellt mörkt. Jag hämtade henne i hagen och skyndade mig ut på åkern för att hinna rida så mycket som möjligt innan det blev mörkt.
När hon var uppvärmd så red jag på en stor volt för att få henne så avslappnad som möjligt. Det var inte så lätt kan jag tala om för er, hon ville väldigt gärna kolla på allt annat runt omkring och så började hon bli lite stel och spänd eftersom det nästan var mörkt.
Efter ett tag var hon jätte fin i traven i båda varven men jag märkte på henne att hon gärna ville galoppera, så jag gick till den långa åkern och lät henne falla in i en lugn galopp. Jag vill ta det ganska lugnt med galoppen nu i början då hon har stått så länge.
Hon tyckte det var super roligt att få springa av sig, om hon hade fått välja själv så hade hon gärna sprungit ännu fortare.
Jag läntgtar till att kunna hoppa i paddocken igen, snälla kan inte snön försvinna nu!!
Efter vi hade hämtat min farmor i Alingsås så stack jag ut i stallet för att rida en snabbis på ängen innan det blev för mörkt.
Precis när jag skulle sitta upp så började det blåsa och snöa jätte mycket, men jag bestämde mig för att rida iallafall eftersom jag inte red igår och det inte kommer bli något imon eftersom jag har massor med saker att göra då.
När vi kom ut på åkern så skrittade jag fram och började sedan jobba henne i trav. Även fast det blåste och snöade jätte mycket så skötte hon sig jätte bra. Hon försökte komma undan en gång genom att vända sig mot blåsten och sparka. Men jag sa till bestämt och efter det så lyssnade hon bra.
Efter ett tag så bestämde jag mig för att testa att galoppera, det gick faktiskt jätte bra. Dock var Solvind jätte pigg eftersom vi inte galopperat ännu. Jag tog bara ett varv på en 20 meters volt.
Det var kallt som satan och vi red kanske i högst 20 minuter. Men jag är ändå super nöjd över henne, ibland måste jag nypa mig i armen för att kolla ifall hon verkligen är min eller om det är en dröm.
Idag fortsatte vi där vi slutade igår, att backa. Men idag gick det verkligen mycket bättre, hon var nästan sig själv igen.
Först skrittade jag lite i paddocken men det var ganska knöligt och isigt så jag red en kvart på åkern, hon är ju fortfarande under igångsättning så vi tar det lugnt. Någon gång nästa vecka ska jag galoppera.
Hon var väldigt studsig, hon är väl pigg antar jag. Men jag försökte samla henne så gott det gick iallafall.
Imorgon ska jag nog rida på ängen igen, fast med sadel tror jag för det kändes inte säkert att rida barbacka kan jag tala om för er.
Jag har haft jätte svårt med debattartikeln, jag har slåt i mig ovanligt mycket, jag får IG på matteprovet, magkatarren blir värre, jag har inte kunnat rida, 370 kr har försvunnit från mitt kort, Solvind bråkar, Solvind har fått konstiga utslag, jag ska fira jul med en person jag inte tycker om.
Kan det bli värre?
December är verkligen ingen turmånad för mig, jag vill bara gå i ide just nu känner jag och vakna upp när det blir bättre tider. Hoppas verkligen det vänder snart!
Sorry för värsta deppinlägget, men jag är verkligen nere just nu...
Idag slutade jag 11:20 så jag och tjejerna åt i stan. Sedan åkte jag för att möta upp mamma, vi skulle till allum för att kolla lite julklappar till olika personer och jag skulle köpa 2 julklappar till några personer. Hehe ;)
Imorgon ska jag följa med Johan till kungsbacka för att träffa hans småsyskon och min svärmor. Jag hade tänkt fjäska med Johan att vi sak svänga in på Hööks och Börjes för att köpa lite saker till mig och Solvind. Eftersom jag inte har så bra ställt med pengar just nu så blir det bara ett par fodrade ridstövlar och på börjes ska jag köpa hästgodis för det är billigare där.
Jag lär ju få med mig något mer hem, det kan jag lova er. Men antagligen inget schabrak, jag får inte köpa fler för mamma. Jag har BARA 9 men man kan aldrig få för många schabrak. Right?
Jag har precis skrivit klart min debattartikel, så nu är allt klart inför lovet som börjar imon.
Det ända jag ska göra i skolan imon är att gå på julavslutningen. Men jag slutar antagligen vid 12 eller nåt.
Ha det bra så hörs vi på Torsdag eller Fredag ;D <3
Idag fick jag äntligen rida min älskade Solvind. Vad jag har längtat!!
Eftersom hon stått så mycket så skrittade jag i paddocken och travade några steg. Det var ganska mycket is men hon verkade inte ha några problem med det. Hon har ju broddar på framhovarna.
Jag hämtade henne direkt från hagen och gick in i paddocken medan Johan hämtade tränset i stallet. (Han är så snäll) När jag skulle trava första gången så hoppade hon rätt upp i luften och tog ett galoppsteg. Hur tusan ska jag våga rida henne på ängen om hon ska vara så pigg?!
Hoppas det löser sig.
Eftersom jag inte gjorde så mycket med henne idag finns det inte speciellt mycket att skriva om förutom att det var skönt att äntligen få rida henne igen. Nu är vi förhoppningsvis back on track!! <3
Måste ibland nypa mig själv i armen. Tänk att hon är min egna häst! <3
Idag har jag inte gjort något alls. Jag och Johan har mest degat i soffan eftersom jag har haft fruktansvärt i magen runt blindtarmen. Så jag börjar bli lite orolig. Det är en smärta som är svår att förklara, jag har aldrig haft någon sådan smärta innan. Kan det vara något med blindtarmen tro?
Eftersom jag hade så ont i magen idag så struntade jag i att rida, jag kände att jag inte klarade av det. Men också för att det inte gick att rida i paddocken eftersom det var isigt och knöligt. Det hade ju töat i natt. Men imorgon ska jag försöka våga mig ut på en liten tur. Jag är nämligen ledig imon.
Jag ville bara tala om för er att jag lever. Nu ska jag äta och sedan ska jag kolla på julkalendern.
En sak som jag tycker är sjukt viktigt inom hanteringen med hästar är att dom ska vara uppfostrade.
De ska stanna när man säger till dom att stanna och gå när man säger till. De ska även kunna stå stilla och vänta. Men de ska även ha respekt för oss människor, självklart ska även vi respektera dom.
Jag har kämpat jätte hårt med sånt med Solvind. I början sprang hon på mig flera gånger per dag.
Men efter 2 år så är hon som en helt annan häst. Hon väntar tills jag säger varsågod när hon ska fodras. Men också att hon ska hålla avstånd när vi går till och från hagen. Hon stannar när jag säger till henne att stanna. Vilket är jätte skönt, i början var hon farlig. Hon kunde gå harmoniskt bredvid mig och nästa stund kunde hon bita mig i ryggen och sen sticka.
Har man en häst som är ouppfostrad blir vardagen väldigt svår. Det funkar inte att ha en häst som springer på en eller kanske bits. Man måste ha kontroll på hästen och den ska lyda den.
Att ha respekt för en häst är också en sak man måste ha. Det är stora och tunga djur. Men de har känslor som oss, därför ska man också ta hänsyn till dom.
Idag var det egentligen planerat att jag skulle rida, men jag märkte direkt på Solvind att hon var på tok för pigg att rida. Så jag bestämde mig för att löslongera henne i paddocken istället eftersom det var hyfsat underlag.
Så fort jag hade knäppt loss grimmskaftet så drog hon iväg som ett skott och började bocka och studsa runt som en gummiboll. Det märks på henne att hon tycke om snö. Sålänge det inte är i ögonen på henne. Hon lyssnade ändå ganska bra på mina signaler även om hon har stått så länge och var så fruktasnvärt pigg. Men det kan jag faktiskt ha överseende med.
Jag är glad att jag inte red henne idag för jag skulle aldrig kunna hålla mig kvar på henne om hon skulle hållt på så med mig på ryggen. Men imon ska jag försöka rida, beror lite hur det känns i fingret och sånt. Eftersom det regnar nu kanske det inte ens går att rida imon eftersom det kanske blir isbana av det hela. Det återstår att se imorgon.
Jag är iallafall nöjd över dagens löslongering. Det ska bli spännande att se hur ridningen går imon på kanonkulan.
Jag är rädd för att dö och att inte hinna med allt jag vill i livet. Hur kan en 16 åring tänka så?
Men den största anledningen till att jag fruktar döden är att jag är rädd att förlora någon jag älskar. Som till exempel min familj, mina djur eller kanske en vän.
När min katt dog var jag så ledsen, jag grät och grät så jag inte kunde få någon luft. Han hade varit borta i 3 dagar sen hittade jag och pappa honom och han var sjuk en längre period.
Så vi fick avliva honom, vi ville inte se han lida längre.
När mamma opererade bort sin blindtarm för några år sedan var jag jätte rädd att det skulle hända henne något så att jag skulle förlora henne på något vis.
När Johan körde i diket en gång när han var ute och sladdade blev jag jätte rädd. Jag stod några meter bort och såg allt i slowmotion. Jag blev så chockad att jag blev arg på något vis och skällde ut honom. Men egentligen var jag inte arg det minsta, jag var bara så chockad. Men inget hände med varken honom eller bilen.
Förstår ni var jag menar? Jag är så rädd för döden att jag får kalla kårar såfort jag ser eller hör någonting om döden. Ibland kan jag få ångest när jag tänker att Nisse (min katt) är gammal och kanske inte har många kvar att leva eller när jag tänker på att mina farföräldrar och min mormor börjar bli gammla och kanske har 10 år kvar att leva. Det skrämmer mig något otroligt.
Idag har jag varit i skolan och haft Engelska, Svenska och Matte. Boring kan jag tala om för er!
Fast svenskan var ganska chill måste jag medge, vi hade redovisningar på 3 minuter var.
Kan ni gissa om vad jag pratade om? The Beatles såklart! Vad annars?
Det gick bra, jag hade gjort en powerpoint med bilder på beatles. Lena Kiwi (läraren) tyckte det var jätte bra, det bästa är att hon också är ett The Beatlesfan.
Jag är verkligen glad att jag inte har problem att prata inför grupp. Det gör mycket lättare, speciellt när man själv fick välja ämnet.
Jag är bara hemma och vänder en snabbis, jag ska vidare till Johan sedan. Ska sova där men jag var tvungen att fixa en sak på mobilen först och ta mina tabletter mot magkatarren.
Imon har jag matteomprov också, fy tusan säger jag bara! Jag hoppas på det bästa iallafall!
Jag gör ett försök att slänga in ett inlägg igen eftersom det inte funkade förut idag.
Idag hade jag servering i skolan, jag hade 7 pers samtidigt som jag skulle hålla koll på buffén så att allt fanns och räckte till alla gästerna. Det var stressigt men det funkade helt okej.
Denna sista veckan är det jätte mycket som måste göras i skolan och hemma.
Jag måste börja slå in alla julklappar och vi ska snart hitta en fin gran. Men så är det de där hemska skolarbetet. Jag har redovisning i svenskan imon om The Beatles, man ska stå och prata inför klassen i 3 minuter. Sedan har jag omprov i matte på torsdag och så måste den där jäkla debattartikeln bli klar, jag vet inte hur jag ska skriva. Jag ger nästan upp snart.
Imon slutar jag runt 3 men jag är hemma 4. Då hade jag jätte gärna velat rida, men mamma säger att jag inte får rida förrän på Lördag. Jag längtar efter att få sitta på Solvind's rygg igen, men hon lär ju var svinpigg.
Nu ska jag stoppa ner mig i sängen brevid Johan. Imon blir det en lång och stressig dag i skolan. 3 lektioner som kommer blir ganska uttråkade kan jag gissa på. Men det är bara att stå ut denna sista veckan innan jullovet. På Onsdag nästa vecka har vi avslutning!
Jag lovar att jag ska bättra mig med bloggandet. Jag har 2 saker jag ska blogga om när jag har tid.
Idag var det 32 år sedan John Lennon blev skjuten utanför sitt hem i New York av en hemsk människa. Om han bara hade kört en annan väg in till sitt hem så kanske han hade levt idag.
Jag var varken född eller ens påtänkt när han blev mördad, men jag sörjer ändå.
Detta är en hemsk dag för många människor runt om i världen.
Han stod för fred och kärlek!
Om han hade fått leva tänk vad han hade kunnat göra för världen.
John, please come back! ♥ John Winston Lennon 9 Oktober 1940-8 December 1980
Idag har jag varit på vårdcentralen och fått tabletter för min magkatarr.
När jag vaknade imorse så hade jag fruktasvärt ont i mellangärdet och det sved på något konstigt vis i magen. Så jag stannade hemma från skolan idag för att se ifall det skulle bli bättre av att bara ta det lugnt. Men icke sa nicke, jag och mamma åkte till vårdcentralen i Gråbo och då fick jag någon skum medicin som jag ska ta en gång per dag i 4-5 veckor. Så nu hoppas jag på att det blir åtminstone lite bättre tills julafton.
Jag var väldigt nära att gå ut i stallet förut på dan för att rida i smyg men så fort jag skulle ta på mig termobyxor så mådde jag sämre. Kanske var det ett tecken av något slag?
Nu ska jag försöka fortsätta på debattartikeln som vi har i svenskan. Igen aning vad jag ska skriva om och hur jag ska börja. Det blir inte lätt det här, men den måste vara klar innan nästa vecka.
Denna veckan blir det väldigt tight med tid, med allt egentligen.
Jag har massa saker att jobba med i skolan och en massa läxor. Det är hemskt, och allt måste ju vara klart innan vecka 51, visst det är 2 veckor kvar men tiden går jätte fort och jag kommer säkert att få mera läxor efter hand.
Jag ska skriva en debattartikel om något som jag står för
Jag ska skriva en recension om en lins med fish eye som jag fick av Mr.Gizmo
Jag ska skriva ett arbete om vitaminer och mineraler
Jag ska plugga inför matteprovet som är på onsdag (tror jag)
Sen ska jag hinna med kompisar,vänner, Solvind och ha tid att varva ner så att inte magkatarren blir ännu värre. Känns som om jag kommer gå in i väggen snart. Fy tusan!
Men snart är det lov och då hoppas jag verkligen att jag kan varva ner och bara tänka på mina vänner och familjen.
Jag är sjukt taggad inför julen! Det kommer massa människor hem till oss på julafton.
Det blir jag,Johan, Mamma,Pappa, Oskar, Oskar's tjej, Min morbror, Farmor och en annan kompis till familjen. Vanligtvis brukar vi bara vara 5.
Nu ska jag ta en dusch och sedan åker jag till Johan och sover där. Imon blir det ännu mer plugg än det var idag. Fy fan!
Jag är en tjej som är född 1996. Är född och bor i Göteborg, jobbar som bagare på Furulundsbagarn.
På fritiden spenderar jag min mesta tid i stallet, men även umgås med kompisar och min pojkvän Johan.
På bloggen kan ni läsa om vad som händer i min vardag och mina tankar och åsikter om olika saker.
Häng med!