Föräldrar, gör ert jobb!
Jag är så satans trött på alla ouppfostrade snorungar. Vad hände med att respektera de äldre?
På jobbet har jag hört så många ouppfostrade snorungar i olika åldar. De är tykna och tror dom är något, hur kan föräldrar ens acceptera sådant språk.
Jag har hört svordomar, grova dessutom mot vuxna. För några veckor sedan hörde jag några killar som sa kärringjävel till en stackars dam med rullator som hade problem med alla sina varor. De stannade inte ens och hjälpte till. Fy! Blir förbannad. Självklart hjälpte jag damen med varorna trots att det var fullt upp på jobbet.
Nästan varje dag hör eller ser man ungdomar som beter síg som idioter mot sina medmänniskor. Hur kan man ens bete sig så och gå därifrån utan att få dåligt samvete?
Som jag sagt förut. Det var bättre förr. Mina föräldrar har berättat om när dom var små (60-70talet), då skulle man allt säga tack och buga eller ta i hand. Man sa ofta herr eller fru till de äldre, vad hände med det? Vart och när började det gå utför i hur man uppfostrar sina barn?
Föräldrar som har barn som beter sig som snorungar mot andra. Ta tag i det! Gör ert jobb, det är inte fröknar och lärare på skola och dagis som ska uppfostra era barn.
Disney är endast för barn
Jag älskar Disney, hela min barndom bestod av Disney. Föredrar dock dom äldre filmerna från Disney. Lejonkungen, Pocahontas, Djungelboken, Micke & Molle osv. Kollar fortfarande på Disney.
Väljer oftast en utav Disneys filmer framför en action-rulle eller en komedi. Tror Johan är lite trött på att jag alltid vill kolla på barnfilmer från vår barndom än en morden film.
Har hört från många att de tycker Disney är lite töntigt eftersom det är "barnfilmer" men jag vill hellre klassa dom som familjefilmer, de passar för alla åldrar. Jag skiter fullständigt om folk tycker jag är konstig för att jag föredrar Disney framför andra filmer. Har alltid älskat och kommer alltid fortsätta älska Disney.
Tips: Mad Men
Tänkte tipsa om en serie som jag kollar på just nu. Den utspelar sig på 60-talet. Sjukt snygga frisyrer, kläder och bilarna ska vi inte ens prata om.
Rekommenderar den verkligen för er som gillar 60-talet och drama!
Misstagen är lärorika
Det är snart 1 år sedan jag ramlade av Solvind och fick hjärnskakning. Just när jag ramlade av hade jag ingen huvudvärk, blödde från handen men annars mådde jag bra. Fortsatte att rida, gymma och allt som jag gjort innan. Jag fick kraftiga problem med synen, balansen och även hörseln.
Vissa saker sitter fortfarande kvar pga min envishet. Om jag hade tagit det lugnt direkt hade jag mått bättre. Därför tänker jag ta det lugnare och lyssna på läkaren denna gången. Om jag nu får rehab för tummen kommer jag sköta det. Tummen är ju en kroppsdel som man använder nästan hela tiden. Vill inte ha problem som sitter kvar lika länge som hjärnskakningen.
Misstagen i ens liv är mer lärorika än vad man tror.
Släng dig i väggen, Kanye West!
Okej, jag är förbannad! De flesta vet säkert vem Kanye West är, en egoistisk och egenkär person som kallar sig själv artist. Har inte hört något som är bra som han sjungt eller gjort, har han ens skrivit något helt själv?
Såg ett klipp på youtube där han totalt mördade Bohemian Rhapsody som är Queens låt. Kom ihåg att endast en person skrev denna låten, Freddie Mercery.
Fine, Kanye kanske ansåg att det skulle vara någon slags hyllning till Queen eller något. Men att mörda en av de bästa låtarna genom tiderna är helt enkelt inte okej.
Han glömmer texten och sjunger knappt 30 sekunder eftersom man hör en inspelning med Queen i bakgrunden.
Freddie dog av Aids år 1991, men jag tror Kanyes "framträdande" kan vara det värsta som har hänt Freddie, det värsta som har hänt alla i Queen.
Som ni hör så sopar Queen mattan med Kanye. Freddie vänder i graven, borde det inte finnas något straff för att mörda en låt?
Man måste ha barn! Eller?
Som säkert många av er vet tycker inte jag om barn, vill heller inte ha barn i framtiden.
What? Så många gånger som folk kollat snett, eller sagt att jag kommer ångra mig. Men jag har aldrig gillat barn och har aldrig tänkt mig som en mamma.
Det är som att folk tycker att det är en plikt att man ska skaffa barn, men allvarligt talat!
De flesta har den där "Awww!"-reaktionen när de ser en bebis, men jag känner bara "Fy!, Få bort den. Låt den inte röra mig" När jag ser söta djur får jag den där "Aww"-reaktionen, kanske ska jag bli crazy catlady istället?
Jag kan inte komma på en enda bra anledning för mig att skaffa barn, ser bara nackdelar. Tycker dock synd om Johan som älskar barn och som vill ha barn i framtiden. Men sorry, alla vill inte det.
Jag vill hellre bo på en gård med massor av djur. Hästar, hundar, katter, får och massvis med andra djur. Jag vill hellre fokusera mer på hästarna och jobb.
Så snälla ni som säger att man ångar sig när man blir äldre, du kommer älska dina egna barn osv.
Alla personer tycker inte likadant, fine om du älskar barn. Men låt mig ha min åsikt!
Tatueringsplaner
Jag har alltid älskat tatueringar, tycker det är sjukt snyggt och det går att vara så kreativ.
Jag har tre stycken men vill så gärna ha fler, får inte nog av dom. Hade så gärna velat göra en när sommaren är slut, vilket den typ redan är.
Har flera planer men kan inte riktigt bestämma mig för vilken jag ska göra först. Vill gör en fjäder på revbenen och skriva "Take these broken wings and learn to fly", det är en bit av Beatles låt som heter Blackbird. Men jag vet att det kommer göra så ont. Därför funderar jag på att göra en örn på ena skuldran, eller över båda skuldrorna. Har inte riktigt bestämt mig ännu.
Sedan har även jag och Johan lite planer på att göra varsin tatuering som hänger ihop. Inget med våra namn, ansikten eller datum. Utan något i stil som Musse och Mimmi Pigg, eller en kungakrona och en drottningkrona. Vi har inte riktigt bestämt oss ännu. Hade ju varit sjukt kul att göra något som är relaterat med Beatles, men tror inte Johan är så sugen på det eftersom han inte är ett lika stort fan som jag.
I vinter ska vi förhoppningsvis åka utomlands i 2 veckor, därför vill jag få gjort det så snart som möjligt för att den ska få läka till 100%. Men det är ekonomin som är lite körig just nu, ska ju snart flytta Solvind och sedan sparar jag till en bil. Men vill verkligen gadda mig NU NU NU!
Känner mig vilsen
Har ni någon gång kännt er vilse i er kropp? Att det inte känns som hemma där?
Så har jag kännt den senaste veckan. Får känslan att kroppen är tung och osmidig, kändes det verkligen såhär förra veckan? Mår illa och känner mig instängd i mig själv, lite cellskräck måste jag erkänna. Vet inte vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra för att bli av med denna otäcka känsla.
Har även fått väldigt mycket utslag och blåmärken det senaste dygnet, har ingen aning om vart det kommer ifrån. Märkte stora utslag på baksidan av låret imorse när jag skulle dra på mig jeansen. Låret är liksom svullet och det känns som att jag fått blodstopp. Märkligt detta!
Men det jobbigaste just nu att jag inte känner mig hemma i varken kroppen eller mitt liv just nu. Kan inte sätta fingret på vad det är. Deprimerad? Osäker? Omotiverad? Kan inte ta hjälp av någon annan heller då dom inte kan hjälpa mig eftersom jag inte kan förklara vad det är som gör mig så nere.
Ett mysterium!
Om hästar kunde tala
Som ni säkert har förstått så har Solvind ett temperament som heter duga. Hon har snart varit i min ägo i 5 år. Men ändå har jag så satans svårt att förstå mig på henne vid vissa tillfällen. Jag har försökt så många gånger att verkligen lyssna på henne för att förstå vad det är hon vill ha sagt.
Jag önskar verkligen att jag kunde tala med henne på något sätt. Jag vill så gärna förstå mig på henne. Vill veta varför hon beter sig som hon gör i hagen, varför hon vissa dagar är jätte ouppfostrad och bara springer på mig osv. Vill bara att hon ska släppa in mig i hennes bubbla så att vi kan komma varandra närmre.
När många andra människor får frågan, "Om du fick en superkraft, vad hade du då velat ha?" Många kanske svarar att de vill vara osynliga eller starka som Hulken. Men jag hade alla dagar i veckan valt att kunna prata med djur, inte bara hästar utan alla djur.
Let me in!!
Utvärdering på lägret vecka 31
Nu har jag dragit ut på detta inlägget tillräckligt länge. Har helt enkelt glömt av det.
Detta var mitt fjärde år som jag var nere hos Anna Wemlerth på ridläger. Tredje året som jag hade Solvind med mig ner. Men måste tyvärr säga att detta året var jag inte alls lika nöjd som jag har varit dom andra åren. Upplägget var inte alls lika bra, vi hoppade mycket mer förra året när vi var där. Så tyvärr utvecklades jag inte alls lika mycket inom hoppningen som andra år. Vilket är synd eftersom det är ett Jump Camp. Kanske var det så att jag hade behövt vara med på det svårare lägret för mer utmaning.
Maten var lika bra som andra år, men det är mest upplägget på själva ridpassen som jag inte var lika nöjd med. Om det blir så att jag återvänder nästa år kommer jag faktiskt åka på det med svårare nivå. Hellre en stor utmaning så att man utvecklas.
Det jag verkligen är nöjd med är att jag vågade hoppa den stora vattengraven med Solvind, den klarade vi utan att landa i vattnet. Men också att jag tog min "debut" på en meter under Pay & Jumpen på dagen som vi åkte hem.
Utvärdering på munkpeppar till häst
Som jag har berättat innan har jag testat munkpeppar på Solvind då hon har haft stora problem med kraftiga humörsvägningar, speciellt runt brunst då hon även blir deprimerad och aning aggresiv.
Många tipsade om munkpeppar, fick en liten hink av tjej som har sin häst i närheten av mig. Bestämde mig för att testa, tänkte att det kunde ju inte skada.
Tror jag är på andra veckan med att testa det nu, det har faktiskt funkat jätte bra. Mycket lugnare och inte alls lika kraftiga humörsvängningar, hon har fortfaraden kvar dom men inte alls lika mycket som förut. Hon är mycket trevligare att handskas med, hon har även blivit otroligt mammig det senaste. Hon kommer gående i hagen när hon ser mig och vill gärna vara exakt på den fläcken som jag står på. Vet inte om det har med munkpepparn att göra.
I början var hon väldigt skeptisk mot det då det har en stark luft och smakar ganska illa egentligen, men efter lite om och men äter hon det utan problem nu. Verkligen skönt! Jag ger det i samband med kraftfoder som hon får efter varje ridpass, ger ett kaffemått som är ungefär en matsked.
Om ni har problem med era hästar som beter sig såhär kan jag verkligen rekommendera munkpeppar till er!
Jag älskar ljudet av...
*Hästar som går på asfalt
*När man använder en spärrnyckel
*När hästar tuggar på hö
*Bra musik
*När man biter i isglass
*När man lägger något i en varm stekpanna
*När man öppnar en syltburk för första gången
*När man slänger i en sten i vattnet
Handling väger tyngre än ord
Hur många av er har hört orden "jag älskar dig" eller "jag lovar" men sedan bli huggen i ryggen?
Att säga något sådant är väldigt lätt, men att bevisa det är svårare om man inte menar det.
Lova dig själv en sak, säg inget du inte kan bevisa.
Jag vet inte hur många gånger jag fått höra just dom orden av vänner och andra människor. Man berättar något och litar på den personen, men sedan sprids det som en löpeld. Jag spyr på sådana människor.
Men när ens soulmate säger jag älskar dig och visar det till 210%, då blir dit liv komplett. Visa dom du säger jag älskar dig att du verkligen gör det, annars blir det bara tomma och ihåliga ord.
Sånt som gör dig olycklig borde inte finnas i ditt liv!
Stort och svårt beslut
Som de flesta av er vet har jag precis tagit studenten och är just nu arbetslös.
Ska på arbetsintervju på ett bageri i Furulund på Onsdag, men idag fick jag även ett samtal från en som jobbar på lägret i Skåne. De undrade om jag kunde jobba som ungdomsledare veckorna 26,27 och 29. Det hade varit jätte kul och lärorikt. Inte jätte bra betalt men det är ändå pengar, då jag inte vet hur det blir med jobbet på bageriet ännu vet jag inte hur det blir.
Om jag inte får jobbet på bageriet och väljer att åka ner till Skåne på jobb kommer det samtidgt vara kul, men problemet är Solvind. Att vara borta från henne i 3 veckor, ingen som rider henne eller kollar över henne. Det gör ont i hjärtat. Såå svårt beslut, på Onsdag kommer jag förhoppningsvis kunna veta mer och bli lite klokare på situationen. Vill så mycket men jag kan tyvärr inte dela på mig!
Muskel-Emma vs Skinny-Emma
Igår när jag hade gymmat klart och kollade mig i spegeln (typiskt tjejer) så såg jag att det börjar märkas skillnad på mig. Men just då slog det mig, vad har jag egentligen för mål med min kropp och träningen?
Hur vill jag se ut?
Jag vill nog vara smal egentligen, men inte för smal. Vill ändå ha muskler så jag kan bli en bättre ryttare. Sedan kanske risken är att jag ser tunn ut om jag blir "smal" eftersom jag är rätt lång.
Jag vill nog ha en blandning. Större rumpa, mindre lår, magmuskler som syns och tydliga muskler på armar och rygg. Fast ska jag vara ärlig börjar jag faktiskt trivas i denna kropp, har inte gjort det innan.
Träningen visar resultat, det lönar sig verkligen att gymma 3 gånger i veckan och låta bli godis!
Men en bit kvar innan jag är riktigt nöjd, hinner jag innan sommaren? Vi får väl se!
Motivationen i botten
Ibland blir man bra trött på livet!
Som jag skrev igår så kan jag inte göra något med Solvind då jag misstänker att hon fått ännu en hålvägg, varför vet jag inte!
All kraft bara pumpas ut en, jag blir så trött.
Jag har ingen motivation för något, är så skoltrött så det går inte ens att beskriva. Ska jag vara ärlig har jag tröttnat lite på hästarna av olika anledningar som jag inte kan ta upp här. Träningen har jag inte heller så stor lust med, eftersom jag inte märker någon förändring blir allt bara tråkigt.
Livet går på tomgång just nu, händer inget spännande. Har massor av saker att se fram emot i sommar men just nu känner jag inte för att göra något av det. För någon dag sedan var jag nära på av avanmäla mig från lägret. Känner mig inte alls sugen på det längre, sedan är det kanske helt 100 att Solvind är frisk tills lägret. Tänk så blir det ännu en hovböld?
Nä, fy fan för det här! Vet inte hur jag ska vända skutan. Kanske är det rätt tillfälle att bara låta båten slukas upp av vattenfallet och strunta i allt?
Träna utan tålamod
Jag har fruktansvärt dåligt tålamod, vill märka skillnaden direkt. Men även jag fattar att det är helt omöjligt att märka någon skillnad efter 40 squats eller 2 minuter planka.
Jag har svårt med motivationen eftersom jag inte märker någon skillnad. Varken på utseendet eller att jag känner att det faktiskt går att öka vikterna lite.
Vi har gymmat 3 gånger denna veckan. Innan det hade jag inte gymmat på säkert någon månad.
Självklart går det ju inte att märka någon skillnad så fort. Men ändå blir man så fruktansvärt besviken när man kollar sig i spegeln efter ett hårt träningspass. Vart är mina magmuskler och snygga ben?
Usch och fy, men hur ska man då träna sitt tålamod och få motivation? Det är frågan!
Förbannad!
På praktiken har dom Nrj på radion.
Där berättade dom om att det gick ett ryckte att One Direction ska splittras pågrund av olika saker. Då sa dom att 1D är lite som Beatles! Är dom helt dumma i huvudet?
1D kommer aldrig komma i närheten av Beatles. De var så mycket duktigare på allt. I mina öron är One Direction helt värdelösa, de kan inte varken spela instrument,skriva låtar eller sjunga. Värsta bandet ever!
Det jag vill få fram är att ge fan i att dra en liknelse av dessa två band.
Det är som att påstå att potatis och vattenmelon är samma sak!
Slänger in handuken
Nu ger jag verkligen upp allt hopp på denna hästen. Hur kommer jag någonsin kunna få tillbaka min älskade Solvind?!
Kom ut i stallet och skulle mocka åt Solvind, måste då ställa henne i gången för att komma åt. Fick jag tag på henne? Nej, inte en chans! Häll på i flera minuter, när jag närmade mig henne högg hon åt mig och sprakade. Skulle sedan försöka komma åt hennes huvud när hon hade baken mot mig, då tryckte hon in mig i ena hörnet. De var på håret att jag hann flytta mig innan hon kom flygandes mot mig. Det var precis såhär hon var de första åren. Jag bara bröt ihop i stallet, har verkligen gett upp all tro att vi någonsin kommer komma dit vi var igen. Ska jag sälja henne eller ska jag behöva gå igenom den långa resan med blod, svett och tårar igen? Jag har varken tid eller lust för det!
Visst att det kanske blir bättre när hon får komma ut i hagen igen, men vad ska jag göra om hon är likadan? Har inte psyket till att gå igenom det igen. Det räckte med en gång.
Fy, det känns inte alls bra det här. Funkar inte ens att gå på promenader längre. Hon bara stegrar och försöker sticka. Tänk om hon måste stå på ännu mer boxvila, då kommer hon behöva massa lugnande. Varken hon eller jag klarar av detta!
Kan jag inte bara få vakna från denna hemska mardröm?!
Tröttnat
Sedan några månader tillbaka har jag kommit på mig själv med att jag börjat tröttna på yrket, och då är jag inte ens färdigutbildad. Tror helt ärligt att jag inte kommer kunna hålla på med detta resten av mitt liv. Visst, det är roligt vissa dagar men det är verkligen samma dag in och dag ut. Så blir det med alla yrken, men ändå är jag inte helt säker på att jag vill göra detta tills jag blir pensionär.
Självklart kan det vara så att jag är skoltrött, fullt förståligt när man gått i skolan sedan man var 6-7.
Men jag tror även det kan bero på att jag inte varit på en praktiplats där jag verkligen trivs till 100% procent. Nästa vecka kommer jag ut på praktik och då hoppas jag på att få mer motivation och komma på bättre tankar.
Kan ju inte låta bli att känna som jag kastat bort 3 år av mitt liv om jag inte kommer jobba som detta.
Vad ska jag då göra? Jag har ju ingen annan utbildning. Klurigt!
Kommer iallafall gå klart skolan så får jag se vad som händer efter den 4 Juni.
Varför hoppa av skolan när det är 83 dagar kvar till studenten liksom?
